Agility-VM Spanien 2005
Intervju med våra två VM-deltagare
Först ut är Martina:
VM gick i Spanien i år, hur tog du dig och din hund dit? Blev hunden påverkad av resan?
Vi åkte bil eftersom Troya väger 3 kilo för mycket för få flyga inne i kabinen. Troya gillade inte själva bilresan, men jag var nog på det hela taget mer påverkad av resan än vad hon var, trött av nerresan och orolig för hemresan.
Du blev placerad 13 totalt, är du nöjd med resultatet?
Först kändes det lite jobbigt att vi hade missat silvermedaljen pga ett ynka hinderriv, men med lite perspektiv så är jag ändå mycket nöjd med vår insats. Agility är ju en sport med mycket små marginaler, kunde ha varit värre.....
Hur kändes loppen? Var det något lopp som kändes extra bra?
Det kändes förvånansvärt avslappnat och bra. Det individuella hopploppet där vi kom trea är jag naturligtvis extra nöjd med. Vi fick till ett härligt flyt i det loppet. Dom andra loppen kändes också bra men hade sina små missar. Det är vansinnigt kul att springa på matta eller som i detta fallet konstgräs. Väldigt stor skillnad mot utomhus eftersom man blir mycket snabbare relativt sett mot hunden, vilket gör att det blir lättare att hinna med och placera sig.
Hur var banorna? Var de tekniska eller fullt jämförbara med svenska banor?
Det var rätt skönt när man banvandrade att upptäcka att banorna faktiskt inte var svårare än vad vi kan stöta på hemma på vilken tävling som helst. En del banor kändes förvånansvärt enkla, hade nog förväntat mig lite svårare banor på ett VM.
Idealtiderna var snäva, många hundar fick tidsfel i small och medium, hur upplevde du det?
Rätt intressant att man värdesätter farten så högt på VM. Ett nollat lopp är naturligtvis alltid bäst, men med snäva idealtider så skickar man budskapet att ett snabbt lopp med fem fel på hinder faktiskt är bättre än ett långsamt nollat lopp med över fem tidsfel. I lag blir det också extra utslagsgivande eftersom en långsam laghund då inte kan räddas av två snabba hundar i laget.
Under VM hade du förstås chansen att se och uppleva agility från många andra länder, är det något speciellt som du har tagit med dig ’hem’?
Inget direkt som jag känner att jag kan ta efter. Mediumhunden som vann hade helt fantastiska kontaktfält, det kan man ju drömma lite om. Annars hinner man inte analysera så mycket i detalj. Ser fram emot att få se videon som brukar säljas efter varje VM. Då kan man sitta ner och studera lite mer.
Satsar du på att ta dig till VM nästa år?
Ja, försöka kan man ju alltid. Får se hur dom lägger upp uttagningsförfarandet.
Nordiska Mästerskapen går i Stockholm i samband med utställningen Stora Stockholm. Är du och din hund uttagen till NM?
Ja, då ska vi i mediumlaget ge VM-guldsvinnarna från Finland en match!
Victoria:
VM gick i Spanien i år, hur tog du dig och din hund dit? Blev hunden påverkad av resan?
Min resa till Spanien började på onsdagen 21/9. Då Kristina körde oss till Svågertorp. Vi tog Öresundståget till Kastrup kl 14.30 och var ca där 14.50. Isa befann sig i en hundväska hela resan. Vi fick många ögon på oss. Vi checkade in vårt bagage. Det var rena turen att min cabana bur kom fram, de glömde att sätta på adresslapp. Vi var på flygplatsen i god tid, så innan planet gick passa vi på att ta oss vars en burgare på Burger King. Vårt plan gick 17.20 så vi var framme i Madrid 20.30. Vårt bagage tog en evighet jag o Andreas väntade på väskorna medan mamma och pappa fixa med Isa i tullen och bilen vi skulle hyra. Vi gick runt på hela flygplatsen för att hitta biluthyrningen. När vi väl fått bilen var det 20 mil tills vi var framme i Valladolid, så vi var framme mitt i natten. Isa är en tacksam hund att resa med sov hela resan hade inga som helst problem med att flyga.
Du blev placerad 22 totalt, är du nöjd med resultatet?
Jag är nöjd med min placering. Jag startade först av alla de svenska ekipagen dessutom var vi lite osäkra på underlaget eftersom Isa halkade väldigt mycket under träningsloppen.
Hur kändes loppen? Var det något lopp som kändes extra bra?
Loppen kändes bra, 3 nollor på ett VM är inte så dåligt. Jag var mest nöjd över agilityloppet sista dagen.
Hur var banorna? Var de tekniska eller fullt jämförbara med svenska banor?
Banorna var inte svåre än de som är här hemma i Sverige. Kan kännas bra att våra svenska domare har så hög standard.
Idealtiderna var snäva, många hundar fick tidsfel i small och medium, hur upplevde du det?
Idealtiderna var tuffa med det var för att ingen skulle kunna fega sig runt banan för att få en topp placering. Detta tycker jag också att Sverige skull tuffa till sina idealtider för att få någon rättvisa.
Under VM hade du förstås chansen att se och uppleva agility från många andra länder, är det något speciellt som du har tagit med dig ’hem’?
Jag fick se rätt mycket agility under dessa dagar. Jag blev väldigt imponerad av småhundarna som vann, men jag fick också veta varför de gick så bra. I vissa länder är hunden ett redskap, men i Sverige är den ett sällskapsdjur. Jag har även sett lite handling som är intressant att prova.
Satsar du på att ta dig till VM nästa år?
Klart vi satsar på att vara med i VM nästa år igen!
Nordiska Mästerskapen går i Stockholm i samband med utställningen Stora Stockholm. Är du och din hund uttagen till NM?
Jag och Isa är med till Nordiska Mästerskapen.
Hela klubben får hålla tummarna för Victoria och Martina under Nordiska Mästerskapen den 10-11 december i Stockholm. Ni som besöker utställningen ’Stora-Stockholm’ som går samtidigt måste givetvis gå dit och heja på våra deltagare!